Hur ska man bedöma en elev i matematik om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? Det har forskare och lärare undersökt i muntliga provsituationer med andraspråkselever i årskurs 9. Resultaten och slutsatserna delar de med sig av i det här avsnittet av Lärare & Forskning. (webbradio)

I avsnittet av Språket med Lotta och Caroline möter vi Malin Ählström som arbetar på Galaxens förskola i Norrköpings kommun. Malin har deltagit i ett ULF-projekt och gjort en aktionsforskning kring flerspråkiga barns språkutveckling. Malin berättar om sina erfarenheter av forskningen och hur det har resulterat i ett förbättrat språkarbete på förskolan. Malin arbetar med de…

Nyanlända ungdomars möjligheter att lära sig svenska bygger inte bara på egna ansträngningar och skickliga lärare. Förhållandena i deras vardagsliv är också avgörande för språkinlärningen, menar forskaren Andreas Nuottaniemi.

För att fler elever ska nå målen i skolan så satsar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att systematiskt höja teckenspråkskunskaperna hos personalen på myndighetens tvåspråkiga specialskolor.

Finding ways to incorporate the first languages of EAL students into your lessons can provide a learning boost for the whole class, finds Megan Dixon, doctoral student and associate lecturer.

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.

Två nya forskningsartiklar av medarbetare från Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har nyligen publicerats.

Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.