På vilket sätt påverkas meningsskapandet kring hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet när gymnasieelever diskuterar hållbar utveckling? Det har Katarina Ottander forskat om.

Vad innehåller grundskolans teknikämne och vilka tekniska kunskaper ska eleverna utveckla i ämnet? Det har Eva Björkholm undersökt i sin avhandling.

I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.

Det är en i grunden praktisk kunskap att förstå och att använda matematik, visar Anette Jahnke i sin avhandling om skolans matematikbildning.