Utgå från högläsning i undervisningen av naturvetenskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen. Det rådet ger skolbibliotekarien Maria Heimer, som tillsammans med två forskare beskriver metoden i en ny bok.

Eleverne i udskolingen får nu teknologi­forståelse som nyt valgfag. Men hvad skal eleverne lære i faget? Og hvordan skal naturfagslærerne undervise i det? Det er en gruppe forskere i fuld gang med at undersøge.

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen.

Erfarna behöriga lärare kan vara avgörande för att få flickor att läsa teknik, trots att de som grupp har en självuppfattning att de inte är lämpade för ämnet, visar forskaren och lärarutbildaren Ulrika Sultan i en ny avhandling.

I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden? I skolan är fokus på elevernas uppnådda kunskaper, i fritidshemmet står själva arbetsprocessen i centrum, menar forskaren Magnus Jansson.

Forskning från Lunds universitet visar att fördomar om att män är bättre än kvinnor på teknik lever vidare. ”Vi måste visa fler kvinnliga förebilder inom ingenjörsbranschen”, säger Lisa Hällbrinck som arbetar med den ideella organisationen Pepp. Det rör sig om än fler stereotyper som hämmar tjejer från teknikämnena.

Både elever och lärare tror att män är bättre på teknik – en föreställning som minskar tjejernas självförtroende. Dessutom tycks inte programmering i skolan väcka elevernas intresse, visar forskning.

"Det roligaste har varit att utmana andras tankar om flickor och deras teknikintresse, "säger Ulrika Sultan, doktorand och lärare vid Örebro universitet och Linköpings universitet. Hon deltog tillsammans med utbildningsminister Mats Persson i Sveriges Ingenjörers seminarium i Almedalen.