Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

För att tidigt upptäcka språk- och kommunikationsstörningar screenas barn inom barnhälsovården vid 2,5 eller 3 års ålder. En ny studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att 3-års-screeningen med fördel kan tidigareläggas.

Tilja Sanfridsson går i två skolor. Dels i sin klass F–2 på Montessoriskolan i Bjärred och dels i den helt teckenspråkiga miljön på Östervångsskolan.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Hallå där, Linnéa Skogqvist-Kasurinen, 1–7-lärare på Gubbängsskolan i Stockholm! Du har arbetat med progression på lågstadiet. Berätta!

Hallå där, Lovisa Femrell, leg logoped och specialist på stamning! Vad beror stamning på?

Låt eleverna förbereda muntliga presen­tationer i klassrummet, på samma sätt som man gör med skrivandet. Då får de redskapen att utvecklas, säger svensk­didaktikern Cecilia Olsson Jers.

Med träning, inlevelse – och lite stilfigurer – kan alla elever utveckla sin förmåga att tala inför andra. Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova arbetar systematiskt med retorik.

Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.