Barn med andra modersmål än svenska blir mer delaktiga i förskolan när personalen har en större öppenhet för barnens alla uttrycksformer. Det menar barn- och ungdomsvetaren Ylva Novosel i sin avhandling.
Lärarnas arbete med förskoleklassens språkkartläggning påverkas bland annat av en uppfattad otydlighet i anvisningarna för materialet Hitta språket, lärarnas egna uppfattningar om bedömningsmetoder samt varierande förutsättningar i skolorganisationen. Det framkommer i en ny avhandling av Elisabeth Nilsson vid Umeå universitet.
Det enskilt viktigaste för språkutvecklingen är att barn får vara med i många samtal. Det visar en ny unik internationell studie. Iris-Corinna Schwarz från Stockholms universitet är en av forskarna.
I avsnittet av Språket med Lotta och Caroline möter vi Malin Ählström som arbetar på Galaxens förskola i Norrköpings kommun. Malin har deltagit i ett ULF-projekt och gjort en aktionsforskning kring flerspråkiga barns språkutveckling. Malin berättar om sina erfarenheter av forskningen och hur det har resulterat i ett förbättrat språkarbete på förskolan. Malin arbetar med de…
Förskolerektorns roll är avgörande för att språkutvecklingsarbetet på förskolan ska lyckas, visar forskningen. Arbetet måste bedrivas systematiskt och med uthållighet – projekt kortare än ett och ett halvt år kan man skippa direkt, enligt pedagogikforskare Ann S. Pihlgren.
Det pratas mycket om barns läsutveckling. En ny kursbok från Göteborgs universitet vill skifta fokus från litteraturläsning som språkutvecklande, genom att uppmärksamma litteraturens estetiska dimensioner och barns kreativa medskapande.
In this position paper, I argue that it is necessary for educators to engage with non-essentialist understandings of language and multi-sided perspectives on multilingualism to develop pedagogies that are empowering for multilingual youth in Sweden. (pdf)
Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva för att identifiera tidiga språksvårigheter hos barn. Det visar två studier där 6 000 barn ingick.
Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.
Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.