Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Carina Fast har i avhandlingen "Sju barn lär sig läsa och skriva" följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hon undersöker bland annat vilken betydelse sociala och kulturella praktiker har för barns läs och skrivkunnighet.

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.

I avhandlingen "Lära och leka med flera språk" studerar Polly Björk-Willén barns sociala samspel med varandra och med vuxna i en flerspråkig förskola. Studien visar bland annat hur barnen använder andra resurser än språk för att åstadkomma deltagande.

I sitt avhandling studerar Asta Cekaite förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Studien visar på olika aspekter av informellt lärande i klassrumet: bland annat fungerar barnens spontana språklekar som egenitierade "språklektioner".