Barn med andra modersmål än svenska blir mer delaktiga i förskolan när personalen har en större öppenhet för barnens alla uttrycksformer. Det menar barn- och ungdomsvetaren Ylva Novosel i sin avhandling.
Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.
Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.
Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.
Scientists thought that the brain’s hearing centers might just process speech along with other sounds. But new work suggests that speech gets some special treatment very early on.
Interventionsprogrammet TUFF (TalUppFattningFörskoleklass) stärker elever i förskoleklass i deras utveckling av grundläggande taluppfattning. Det visar Kristin Westerholm, Joakim Samuelsson i en studie med barn i en socioekonomiskt svag miljö med en hög andel elever med svenska som andra språk.
Att som barn ha svårt att tala och göra sig förstådd kan leda till problem ända upp i vuxen ålder – och påverka både utbildning och jobb. Två forskare vid Örebro universitet ska undersöka hur familj, vänner och pedagoger kan underlätta för förskolebarn som har problem med tal och språk.
På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.
Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.
Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt? Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage,…
Alla barn får inte samma rika och uttrycksfulla språk. Många behöver lägga mycket energi på att prata och lyssna, läsa och skriva och förstå kommunikation, medan andra gör det utan att anstränga sig eller tänka extra, skriver Catarina Sjöberg. Leg. logoped, författare och föreläsare.