På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Syftet med Hans-Olof Gustavssons avhandling "Utan bok är det ingen riktig undervisning" var att öka kunskapen om sfi-studerandes skolkulturella referensramar som är relevanta för det pedagogiska arbetet inom sfi.

Anders Philipsson har studerat hur ungdomar i gymnasieåldern som lär sig svenska som andraspråk utvecklar en förmåga att böja verb. Vilka tekniker finns som kan underlätta för dessa undomar, som har irakisk arabiska, persiska och somali som modersmål?

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.

I avhandlingen "Lära och leka med flera språk" studerar Polly Björk-Willén barns sociala samspel med varandra och med vuxna i en flerspråkig förskola. Studien visar bland annat hur barnen använder andra resurser än språk för att åstadkomma deltagande.

I avhandlingen "Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola" har Inger Gröning studerat hur elever lär sig i skolor där man talar flera språk. Ett resultat visar att flerspråkiga elever halkar efter i jämförelse med enbart svensktalande elever.