Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv .- Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över de hindersamma trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro.- Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Det är viktigt att vi inte har en förenklad bild av olika skolämnens uttrycksmedel utan är medvetna om att varje skolämne i sig utgör en rik språk- och textvärld.Det menar Pia Nygård Larsson som doktorerar med avhandlingen Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass .

Det är stora skillnader i elevers skriftspråksutveckling på högstadiet, konstaterar MikaelNordenfors som i sin avhandling Skriftspråksutveckling under högstadiet har studerat ett30-tal elevers texter från nationella prov, noveller och essäer.

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Qarin Franker undersöker och jämför i sin avhandling Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i Sfi bland annat hur vuxna andraspråksinlärare, med och utan formell skolerfarenhet, interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. Bilderna spelar en stor roll i hur man tolkar och förstår budskapet.

Kan en clown göra skillnad i klassrummet?I avhandlingen "Karneval i klassrum - Kunskap på hjul. En studie av elevers möten med clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi" har Birgitta Silfver undersökt vilken betydelse mötet med clowner kan få för elever i grundskolan.

Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne."

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Vad förväntar vi oss att elever ska lära sig om litteratur och läsning inom ramen för svenskämneti skolan? Det har Michael Tengberg undersökt i avhandlingen Samtalets möjligheter. Omlitteratursamtal och litteraturreception i skolan .

Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.