I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Barn förväntas vara självständiga och använda sig av digitala redskap när de söker efter information under de första skolåren. Men skolan har en stark tradition av att man ska hitta rätt svar och att böcker är bättre än internet. Det framgår i Anna Lundhs avhandling Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning .

En spirande medvetenhet om rösten som arbetsredskap och röstrelaterade erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation är de viktigaste resultaten i Ann-Christin Furus avhandling Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare .

Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .

Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder .

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt mindre lärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund. - Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest eget arbete, säger Åse Hansson som skrivit doktorsavhandling Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet .

Lärarens betydelse är oerhört viktig för personer med läs- och skrivsvårigheter. Det visarNadja Carlsson i sin avhandling I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- ochskrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv .- Genom ett respektfullt, stödjande och uppmuntrande bemötande kan de studerande få kraftatt ta sig över de hindersamma trösklarna som studierna innebär, säger hon.

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro.- Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Det är viktigt att vi inte har en förenklad bild av olika skolämnens uttrycksmedel utan är medvetna om att varje skolämne i sig utgör en rik språk- och textvärld.Det menar Pia Nygård Larsson som doktorerar med avhandlingen Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass .

Det är stora skillnader i elevers skriftspråksutveckling på högstadiet, konstaterar MikaelNordenfors som i sin avhandling Skriftspråksutveckling under högstadiet har studerat ett30-tal elevers texter från nationella prov, noveller och essäer.

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Qarin Franker undersöker och jämför i sin avhandling Litteracitet och visuella texter. Studier om lärare och kortutbildade deltagare i Sfi bland annat hur vuxna andraspråksinlärare, med och utan formell skolerfarenhet, interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. Bilderna spelar en stor roll i hur man tolkar och förstår budskapet.