Filippa Mannerheim, lärare i svenska på gymnasiet, pekar på tre stora problem med bedömning av nationella proven. Hon menar att det är dags att återupprätta svensklärarkårens yrkesheder.
Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.
Det saknas fortfarande ett tydligt andraspråksperspektiv, framförallt i ämnets syfte och kunskapskrav, i Skolverkets förslag på reviderad kursplan i svenska som andraspråk för grundskolan. Det menar Nationellt centrum för svenska som andraspråk, NC, i en kommenterar.
Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.
Med en beprövad metod och tydlig idé om vad läsningen ska leda till kan romanläsning bli ett nav i svenskundervisningen. Andra delar av ämnet kan sedan kopplas till den gemensamma läsupplevelsen. "Det ger även romanläsningen ett naturligt sammanhang, säger Carl-Johan Markstedt, pedagog på Nobelmuseet.
Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan i Nacka har skapat en hel serie lektioner för både fritidshem och grundskolan, ÅK 1-6, som på olika sätt berör digitalisering.
Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.
Ibland behöver man göra något lättsamt, mellan två längre projekt, eller så har man bara en lektion istället för tre under en vecka. Varför inte då passa på att göra något roligt och språkutvecklande?
Sonja Stankovich har ett lektionstips där eleverna skapar en sköld som symboliserar en person, ett område eller något annat. Uppgiften kan med fördel kombineras med ett annat ämne, till exempel SO (som i exemplet om vikingatiden) eller svenska.