Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.
Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.
Berättande är häftigt! Det vill medarbetarna på Möllevångsskolan förmedla – med hjälp av häxor och trollkarlar. Lärare i svenska och skapande ämnen har arbetat intensivt med ett ämnesövergripande Harry Potter-tema.
Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.
Filippa Mannerheim, lärare i svenska på gymnasiet, pekar på tre stora problem med bedömning av nationella proven. Hon menar att det är dags att återupprätta svensklärarkårens yrkesheder.
Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.
Det saknas fortfarande ett tydligt andraspråksperspektiv, framförallt i ämnets syfte och kunskapskrav, i Skolverkets förslag på reviderad kursplan i svenska som andraspråk för grundskolan. Det menar Nationellt centrum för svenska som andraspråk, NC, i en kommenterar.
Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.
Med en beprövad metod och tydlig idé om vad läsningen ska leda till kan romanläsning bli ett nav i svenskundervisningen. Andra delar av ämnet kan sedan kopplas till den gemensamma läsupplevelsen. "Det ger även romanläsningen ett naturligt sammanhang, säger Carl-Johan Markstedt, pedagog på Nobelmuseet.