Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.
Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.
Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.
Det saknas fortfarande ett tydligt andraspråksperspektiv, framförallt i ämnets syfte och kunskapskrav, i Skolverkets förslag på reviderad kursplan i svenska som andraspråk för grundskolan. Det menar Nationellt centrum för svenska som andraspråk, NC, i en kommenterar.
Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.
Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.
En ny avhandling från Karlstads universitet visar att personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar andra språk än svenska och leva upp till de kravs som ställs.
I denna föreläsning benar Åsa Wedin ut några viktiga aktuella teoretiska begrepp i relation till svenska som andraspråk, både i ett forsknings- och i ett utbildningsperspektiv.
Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan i Nacka har skapat en hel serie lektioner för både fritidshem och grundskolan, ÅK 1-6, som på olika sätt berör digitalisering.