Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Daniel Hedlund vill i sin avhandling belysa uppfattningar om ensamkommande barn i svensk policyutveckling och implementering, särskilt på lagstiftarnivå samt hur handläggare omvandlar policy till praktik i Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar i förstagångsbeslut i asylärenden.

Josef Mörnerud har i sin avhandling utforskat skillnader och likheter vad gäller universitetskulturen i Kina och Sverige.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.