Förskollärarens eget språkande är det främsta pedagogiska redskapet för att höja barnens språkliga nivå. Det handlar om så mycket mer än att bara vara pratsam, skriver logopeden Karolina Larsson.

Förr fokuserade pedagogerna i Barnabro förskola i Varberg på språk i projekt ett par månader åt gången. Men nu jobbar de språkutvecklande hela dagen året om. De är också mer medvetna om hur de själva pratar.

Four research studies indicate that students who read fiction rather than nonfiction are likely to have better language skills, perform better at school, get more education and be more successful at work, writes psychology professor Raymond Mar. In this commentary, Mar suggests that educators try to encourage students to read fiction for pleasure starting at…

Att personalen på Tornfalkens förskola saknade utbildning inom programmering och kodning stoppade dem inte från att inleda ett arbete kring digitalt meningsskapande. Genom att börja enkelt och analogt kunde de sedan arbeta mer och mer med digitala verktyg. Språket spelade också en stor roll i arbetet då majoriteten av barnen är flerspråkiga.

I en miniserie med rubriken Hela skoldagen räknas samtalar vi med verksamheter som gjort och gör insatser för att skapa trygghet och meningsfullhet under fritids, raster och skolmåltiden. Bra för alla elever och väldigt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Medverkar gör lärarna Anna Jabin och Elin Wahlborg samt Monica Johansson Persson, SPSM. (webb-radio)

Generellt föräldrastöd till familjer inom barnhälsovården kan stödja kommunikations- och språkutvecklingen bland de yngsta barnen. Det som främjar barns utveckling generellt har också positiv effekt för barn med behov av förstärkt stöd.

Eleverna är proffs på sig själva. För att vi ska hitta rätt i undervisningen krävs att vi gör dem delaktiga, säger Teresia Lonnakko, biträdande enhetschef på Hällsboskolan i Umeå där ett eget skräddarsytt arbetssätt, ”Tema språkstörning”, står i fokus.

Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.

I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.

En forskningsöversikt med 42 studier konstaterar att ju mer tid som ägnas med skärmar, desto sämre blir språkutvecklingen hos barn. Det säger Sissela Nutley, forskare inom kognitiv neurovetenskap (webb-radio).