Att personalen på Tornfalkens förskola saknade utbildning inom programmering och kodning stoppade dem inte från att inleda ett arbete kring digitalt meningsskapande. Genom att börja enkelt och analogt kunde de sedan arbeta mer och mer med digitala verktyg. Språket spelade också en stor roll i arbetet då majoriteten av barnen är flerspråkiga.

I en miniserie med rubriken Hela skoldagen räknas samtalar vi med verksamheter som gjort och gör insatser för att skapa trygghet och meningsfullhet under fritids, raster och skolmåltiden. Bra för alla elever och väldigt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Medverkar gör lärarna Anna Jabin och Elin Wahlborg samt Monica Johansson Persson, SPSM. (webb-radio)

Generellt föräldrastöd till familjer inom barnhälsovården kan stödja kommunikations- och språkutvecklingen bland de yngsta barnen. Det som främjar barns utveckling generellt har också positiv effekt för barn med behov av förstärkt stöd.

Eleverna är proffs på sig själva. För att vi ska hitta rätt i undervisningen krävs att vi gör dem delaktiga, säger Teresia Lonnakko, biträdande enhetschef på Hällsboskolan i Umeå där ett eget skräddarsytt arbetssätt, ”Tema språkstörning”, står i fokus.

Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.

I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.

En forskningsöversikt med 42 studier konstaterar att ju mer tid som ägnas med skärmar, desto sämre blir språkutvecklingen hos barn. Det säger Sissela Nutley, forskare inom kognitiv neurovetenskap (webb-radio).

Ta med fritidshemmet i det språkutvecklande arbetet! Det förstärker och kompletterar undervisningen i skolan, säger Hanna Almcrantz, förstelärare i fritidshem på T1-skolorna i Linköping.

Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och språk är i grunden en demokratifråga. Att förbättra den språkutvecklande undervisningen är just nu ett prioriterat arbetsområde i Helsingborgs stads skolor. Monica Andersson, Ulrika Borkmar och Tina Sjöberg är språk-, läs- och skrivutvecklarna på Pedagogiskt center.…

Hon är mellanstadieläraren som alltid finns där, oavsett om eleverna ska besöka Nationalmuseum eller kommer till skolan dagen efter en skjutning i centrum. I höstas fick Ulrica Ambrosius utmärkelsen Pennsvärdet för sin lärargärning på Oxhagsskolan i Akalla.

Inne, ute, i lek og på tur. I Solås barnehage er tegn-til-tale som en rød tråd gjennom hverdagen. – Det er et fantastisk verktøy og en god støtte i barns språkutvikling, sier styrer Gøril Selene Pettersen.

Genom att delta och stötta i barnens lek kan pedagoger främja språkutvecklingen, särskilt för barn med annat modersmål. I en ny bok förklarar forskaren Robin Samuelsson metoden.