Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.
Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.
På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. "Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att…
Many students with learning disabilities find it difficult to acquire basic reading skills. This is even more of a challenge for students who are non-vocal. The purpose of the present study was to pilot the use of Headsprout Early Reading (HER), an online reading programme, with four non-vocal students with a severe learning disability (SLD), over the course of a nine-week period.
Personalen på Prolympia Gävle såg att de behövde göra fritidshemmet mer tillgängligt för elever med språklig sårbarhet. Efter två års projektarbete ser de att de har kommit en bra bit på väg.
Det finns stora skillnader i kvalitet i förskolornas språkundervisning.Det visar en studie från Göteborgs universitet. Forskaren Pia Williams berättar om vad de kom fram till.
Ny forskning vid Åbo Akademi visar att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor inte enbart i ordförrådets storlek utan också i ordförrådets tillväxt under de första åren.
Annette Nylunds forskning om tidig ordförrådsutveckling visar bland annat på skillnader mellan hur pojkars och flickors utveckling av ordförråd relaterar till mammornas och pappornas yrkesstatus och till pappornas utbildning.
Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.
Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.