Utbildningen på språkintroduktionsprogrammet utgår inte från elevernas förutsättningar och behov. Det konstaterar Erika Bomström Aho som forskat om Språkintroduktion.
Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.
With some students in the room and some at home, how can teachers continue to focus on building speaking, listening, reading, and writing skills in the target language?
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) genomförde sista veckan i april 2020 en mindre enkätundersökning av distansundervisningen på språkintroduktionsprogrammet.
En grupp gymnasieelever som har extra stort behov av stöd i distansundervisningen är de som läser svenska som andraspråk. Mikael Olofsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk och lärare på språkintroduktionsprogrammet, berättar om hur de jobbat de senaste veckorna.
Ingen betygsjakt utan en äkta vilja att få veta mer. Så beskriver lärarna ett projekt där elever intervjuar varandra över programgränserna. "Jag var verkligen noga med att skriva så bra som möjligt", säger Tuva Sehlstedt, som intervjuade en elev från Syrien.
Endast 14 procent av eleverna som påbörjar språkintroduktionsprogrammet, med svenskt personnummer, tar examen efter fem år. "Elevernas chanser skulle öka betydligt om de fick mer hjälp med att utveckla ämnesspråket", säger forskaren Åsa Bjuhr.
Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.
För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.