Språken kommer till skolan för att dö. Så beskriver professor Jim Cummins situationen i Toronto, som ofta beskrivs som en levande två- eller flerspråkig miljö men som alltför ofta liknar, enligt Cummins, en begravningsplats för minoritetsspråk. Han berättar i en videointervju om ett nytt globalt initiativ att skapa språkvänliga skolor.
Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.
Samhällskunskapsundervisningen på högstadiet är i huvudsak muntlig, och faktatexter förekommer inte i någon stor utsträckning. Det visar Viktoria Waagaards avhandling.
De flesta elever är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Men hur skolor organiserar undervisningen gör att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.
Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.
Med forskargruppen Språk- och Litteraturdidaktik (SPLITT) samlar Högskolan i Borås den forskning inom pedagogiskt arbete där språk och litteratur möts och där samspelet mellan de två ses som en del i barn och ungdomars utveckling och en förutsättning i undervisningen.
Vilka förväntningar, uppfattningar och attityder har elever före och under sitt första år med lärande av ett modernt språk? Det är en av frågorna som Ingela Finndahl undersöker i sin avhandling.
Det formella utbildningssystemet har möjlighet att bidra i större utsträckning till sydsamiskans livskraft. Det visar en ny avhandling i språkdidaktik av David Kroik vid Umeå universitet.
Det formella utbildningssystemet har möjlighet att bidra i större utsträckning till sydsamiskans livskraft. Det visar en ny avhandling i språkdidaktik av David Kroik vid Umeå universitet.