Det finns en spänning mellan den högre utbildningens internationaliseringsuppdrag och den svenska förvaltningstraditionen. Det visar en ny studie där universitetens språkpolicyer jämförts.

I skolans ämnesundervisning är språk och skriftspråk viktiga redskap för elevers meningsskapande. Frågan är på vilket sätt sådana olika redskap används i olika skolämnen? I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Monica Egelström att i skolår 4-6 kan skolämnen variera i vilka resurser för meningsskapande elever möter. Därmed vilka möjligheter till literacyutveckling elever möter…

Vi vuxna är viktiga språkliga förebilder i förskolan. Därför behöver vi bli medvetna om vårt eget sätt att språka och kommunicera och hur det direkt påverkar barnen sätt att språka och kommunicera. Hur kan man säkerställa att man är en språklig förebild? skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage Leg. förskollärare och…

Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.

Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare? Det har Memet Aktürk Drake, universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, undersökt i sin artikel.

Surfplattor suddar ut geografiska begränsningar och ger förskolebarn nya möjligheter att kommunicera på minoritetsspråk. Det visar en ny studie gjord av Petra Petersen, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Studien är publicerad i tidskriften Designs for Learning.

Feedback som ges av läraren medan eleven fortfarande är inne i sin skrivprocess har bäst effekt. Det visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.