Børn med alvorlige læse- og skrivevanskeligheder skal opdages tidligere, så de kan få støtte, og lærere skal have bedre redskaber til at kunne rette undervisningens fokus mod de forskellige elevers behov. Det er blandt målene i nyt forskningsprojekt.

I Gnosjö kommun har man sedan ett par år tillbaka hittat ett framgångsrikt sätt att arbeta i förskolan. Grunden är Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial om förskolan, men kommunen har gjort en del anpassningar efter sina specifika behov och förutsättningar. Precis på samma sätt som man måste anpassa den dagliga verksamheten efter barnen i förskolegrupperna.

Det kan vara svårt att ta sig an tillgänglighetsarbetets alla områden samtidigt. Att börja med synen på olikheter är en bra start. Det säger Johanna Benfatto, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.

De tekniska möjligheterna i dagens klassrum hjälper mig att se många sidor av eleverna som jag inte hade fått se annars. Det säger Anna Bergström, speciallärare på Lejonströmsskolans grundsärskola.

Fyra av fem gymnasieelever i behov av stöd får antingen för lite hjälp eller ingen alls. Det visar arbetsterapeuten Moa Yngve i en studie, som utgår från elevernas egen upplevelse.

Särskolan var aldrig ett alternativ för Ebba Stablum. Däremot hade föräldrarna tydliga önskemål om hur grundskolan skulle bemöta Ebba. De träffade öppna och prestigelösa lärare.

Hur man bemöter föräldrar ingår i utbildningarna till specialpedagog och speciallärare. Med de nya formuleringarna om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan föräldraperspektivet bli än mer uttalat.

På förskolan Rosen i Malmö har samverkan med föräldrarna fått fart på barnens språkliga utveckling. Gemensamma språkkvällar och samtal om läsning och litteratur har gett såväl föräldrar som personal mer kunskap.

Det är provocerande när lärare säger ”Vi kan det här”, tycker Laszlo Hegedüs, förälder till en son med två neuropsykiatriska diagnoser: – Jag har kämpat och försökt leda min son i 14 år och kan fortfarande inte det här.

Sanna Agnewald känner sig lugn när hennes dotter Agnes går till skolan. Det beror mycket på läraren Tove Risbergs metodiska arbete med föräldrasamverkan.

En pojke får utbrott när något inte blir som han har tänkt, när han känner sig kränkt eller när det inte finns någon plan för dagen. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo handleder på telefon.

Appen Privatliv är ett extra tillgänglig material om känslor, relationer och sex. Målgruppen är ungdomar inom särskolan och appen är utvecklad av Zafire Vrba och Nathalie Simonsson tillsammans med elever ur grundsärskola och gymnasiesärskola.