Hur ska vi förklara och förändra den allt mer ojämlika skolan? Finns förklaring i klassrummet eller i de samhälleliga strukturerna – eller kanske både och, skriver Johan Enfeldt i en replik till Isak Skogstads artikel.

Ge elever med språkstörning tid att förstå, för att låta intrycken landa i ett sammanhang, innan du som pedagog kräver ett svar. Det säger Katarina Ekelund, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Professor Mara Westling Allodi har fått projektmedel från Vetenskapsrådet för att undersöka det socio-emotionella klimatet i undervisningssituationen och de relationer och samspel som äger rum i den, och sambandet med elevernas lärande och engagemang.

Historievinden är ett teckenspråkigt webbläromedel om vår 1900-talshistoria för högstadiet och gymnasiet.

Nu ansvarar Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten gemensamt för den satsning på fortbildning i specialpedagogik för lärare som pågått ett par år.

Inkluderingsvågen som har svept över den svenska skolan kommer att stå oss dyrt. Trots de fina tankarna bakom inkludering har begreppet kidnappats av progressiva pedagoger och kommunekonomer. På sikt riskerar det att skada demokratin, skriver Isak Skogstad, lärare och skribent.

Hur ser delaktigheten ut i och utanför skolan för ungdomar med funktionsnedsättning? Det beslutade sig Frida Lygnegård från forskningsmiljön CHILD på Hälsohögskolan vid Jönköping University att ta reda på genom att låta ungdomar själva svara på detta.

Maria Glawe är vinnare av lärarpriset Guldäpplet 2018. Hon får utmärkelsen för sitt arbete med att skapa en engagerande och motiverande undervisning i samspel med omvärlden, viket bidrar till elevernas fördjupade kunskaper.

I den här sammanställningen sammanfattar vi forskningsöversikter och metastudier om evidensbaserade insatser i skolan för elever med adhd. Forskningsöversikterna har publicerats i internationella tidskrifter under åren 1995 till 2015. (pdf)

Att ha särskilt lätt att lära, och brinna för att lära sig mer. Kan det någonsin vara ett problem? Ja, i skolan riskerar särskilt begåvade bli särdeles ledsna och omotiverade elever – och till och med mobbade för sin snabbtänkthet. Och att vara smartare än snittet innebär inte per automatik lysande skolresultat.