Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln "Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion" visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens…

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela…

Becoming a trauma-informed school means recognizing students come to school with a variety of experiences, some of which will negatively affect their learning and behavior.

Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Helena Roos vid Linnéuniversitetet har undersökt när elever känner sig inkluderade och lär sig matematik bäst. Men det finns inte en enda universallösning.

European Agency for Special Needs and Inclusive Education, är en oberoende organisation som fungerar som samarbetsplattform för 31 medlemsländer i Europa. Förra veckan stod Sverige som värd för medlemsmötet, som ägde rum i Stockholm.

Många har stött på ordet resiliens i samband med klimatfrågan. Tina Hellblom-Thibblin, docent i specialpedagogik vid Mälardalens högskola, förklarar begreppet.

Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Hur kan man få elever att känna sig inkluderade i undervisningen? När känner de att de deltar aktivt och när lär de sig matematik bäst? Det är vad Helena Roos doktorsavhandling handlar om.

Nytt tänk, nya prylar och nytt sätt att se på lärandet. När tränings- och grundsärskolan i Härnösand gjorde om lärmiljöerna fick också elever och lärare en nytändning.

PANS har länge feldiagnostiserats och gjort tillvaron för många skolelever och deras familjer till en mardröm. Gunilla Gerland jobbar hårt för att sprida kunskap – närmast med en internationell forskningskonferens.

Samhället identifierar ständigt hotbilder. Ibland får skolan i uppdrag att hantera dem. Hur har det påverkat special­pedgogiska reformer? Helen Dwyer, vars forskning går tillbaka till både sydafrikanskt 1940-tal och svensk rasism mot samer, har till sin förvåning funnit att klimathotet var mer närvarande i skolpolitiken förr – men hoppas på ändring.