I tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag (webb-radio).

Om vi inte har någon gemensam definition av vad ett funktionellt beteende är, kan vi då bestämma vad som är dysfunktionellt? Mattias Nilsson Sjöberg vänder sig mot det han kallar ”diagnossofisteri”, strävan att sätta diagnostiska stämplar.

"Vad sa du fröken?" är ett kartläggningsmaterial för bedömning av nybörjarelevers tal och språk. Materialet vänder sig till specialpedagoger med fördjupade kunskaper inom tal och språk, lågstadielärare, förskollärare med flera.

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. "Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt".

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande program, som hantverksprogram. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.

This is part five of a five-part series about how to support and accommodate middle-schoolers, high-schoolers, and adults with dyslexia.

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.