Den traditionella lärmiljön passar inte alla. Parkskolan i skånska Teckomatorp skapade därför en speciell studieverkstad och anpassade lärmiljön till eleverna i stället för tvärtom.

Marit Lindhe är specialpedagog i särskolan och brinner för elevinflytande och dialog – här presenterar hon sina bästa hjälpverktyg i undervisningen.

Barn med både funktionsnedsättning och särskild begåvning får ofta svårigheter i skolan. Special­pedagogen Pia Rehn berättar om hur skolan kan upptäcka och hjälpa dem.

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

"Contemporary Research in Special Education" är en bokserie på Stockholm University Press om forskning i specialpedagogik med teoretiska och metodiska perspektiv vilket speglar den ämnets tvärvetenskapliga karaktär.

Ulf Jederlund, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har i en studie jämfört elevers upplevda kvalitet av lärare-elevrelationer och självtillit i skolan, med deras lärares tidigare dokumenterade erfarenheter i en relationell skolutvecklingsprocess.

Relationell skolutveckling handlar om att stärka lärar-elevrelationer och samspelet i hela skolan för ett tryggare socialt klimat och för större engagemang i lärandet.

Diagnosen dyskalkyli, eller specifika räknesvårigheter som det också kallas, är svår att bemöta utan att involvera individen som lever med den. Medverkar gör även Helene Slivka, rådgivare på SPSM och samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. (webb-radio)

Hur kan man skapa en bättre fysisk och psykosocial lär- och arbetsmiljö för både elever och lärare på gymnasieskolans yrkesprogram? Medverkar gör Clas Falk, biträdande rektor på Bromangymnasiet och Susanne Wennberg, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. (webb-radio)

De nærmeste kan tidlig gi en pekepinn på om barnet vil få lese- og skrivevansker og dårlige karakterer i ungdomsskolen. Dette viser en ny studie fra Bergen.

I detta avsnitt samtalar vi med två speciallärare som gjort ett examensarbete där de intervjuat elever som bytt från grundskola till regional specialskola med tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö. Fokus i studien är identitet, identitetsutveckling och identitetsarbete. (webb-tv)

När de digitala systemen inte fungerade för alla elever valde Knut Hahns-skolan i Ronneby att utveckla ett hjälpmedel på egen hand. Det är främst avsett för elever med autismspektrumtillstånd, men även andra elever är intresserade.