I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. "Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt", säger hon.

Skolan behöver bli bättre på att identifiera elever med särskild begåvning. Det är en rättvisefråga och ett lagkrav, betonar Mona Liljedahl, specialpedagog och författare. "I dag är det bara elever med föräldrar som kan driva deras sak som fångas upp. Det är ingen skola för alla", säger hon.

Specialklubbar, snabbare tempo och elevmentorer. På Lugnets skola, navskola i Stockholm, har man många olika lösningar för elever som behöver utmanas mer.

”Systematiskt relationsarbete” – så formulerar Henrik Hellmin, specialpedagog på Barkarbyskolan i Järfälla, sin viktigaste metod.

Monica Bergenek är övertygad om att hon som förälder har viktiga kunskaper att ge även de specialutbildade i skolans värld – därför har hon skrivit en bok om att ha ett barn med autism, adhd och lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Barn med läs- och skrivsvårigheter som utsätts för text på flimrande skärmar, så kallat vitt pixelbrus, blir bättre både på att läsa och minnas vad de har läst. Det visar en ny svensk-norsk studie.

I den här studien undersöker forskare från Högskolan i Jönköping hur självtillit, det vill säga den egenupplevda kapaciteten och kompetensen, förändras under högstadietiden. De jämför hur upplevelsen ser ut för elever med och utan funktionsnedsättning, och hur det påverkar både deltagande och betyg i ämnet idrott och hälsa.

Alla elever ska ha tillgång till lärande och gemenskap under hela skoldagen, även på rasterna. Därför har tillgänglig lärmiljö blivit ett av de viktigaste begreppen både inom skolutveckling och ute i klassrummen.

Det finns många resurser för dig som vill veta mer om tillgänglig lärmiljö och hur den kan skapas. Vi har samlat några bra lästips här.

Skolforskningsinstitutet har kommit med en ny sammanställning om tillgängliga lärmiljöer i idrott. En som har många tankar kring detta ämne är idrottsläraren Alexander Skytte.

Under pandemin fick en del barn en välbehövlig paus från en otrygg skolmiljö, skriver psykiatern och forskaren Lotta Borg Skoglund. Hon efterlyser fortsatt flexibilitet för distansundervisning.

Satsningen på CPS i svensk skolan är viktig att vetenskapligt undersöka noggrannare framöver. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Lena Samuelsson. "Jag ser för- och nackdelar med modellen", säger hon