Barn med neuropsykiatriska funktionshinder löper stor risk att hamna utanför kamratgruppen i skolan. Svårigheterna blir mer uppenbara när eleverna börjar i högstdiet då omgivningen ställer större krav på deras sociala förmågor. Detta forskningsprojekt syftar till att träna barn att uttrycka och känna igen olika känslor.
Sju av tio grundskolor och åtta av tio gymnasieskolor brister i sitt arbete med särskilt stöd. Kommuner och friskolor som ansvarar för barnens och ungdomarnas skolgång behöver nu alla ta ett krafttag och arbeta för en skola för alla. Det skriver bland andra Greger Bååth, generaldirektör Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, förstärker stödet till punktskriftsläsande barn och ungdomar. "Punktskriftsläsande barn och elever har svårt att nå målen i grund- och gymnasieskolan och det är viktigt att vi stärker lärsituationen för den gruppen", säger Monica Thomsson på SPSM.
Tvillingsystrarna Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. UR-programmet Barnaministeriet har följt dem under deras tid på Almaröds skolveckohem (webb-radio).
Likvärdiga och kvalitetssäkrade pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i skolan är målet. Specialpedagogiska skolmyndigheten publicerar ett stödmaterial som ska hjälpa pedagogerna på vägen.
Här finns ett verktyg som skolor kan använda i sitt arbete för att utveckla skolans tillgänglighet. Att utveckla sin tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevernas lärande. (pdf)
Ungdomar med utvecklingsstörning har sämre kondition, muskelstyrka och balans jämfört med andra ungdomar. Med mer fysisk aktivitet på schemat och fokus på balansövningar skulle deras livsvillkor förbättras, menar Sven Blomqvist.
Att ha utvecklat ett skoldatatek har gett insikter som Ann-Christin, rektor på Bjurtjärns skola i Värmland, drar nytta av i sin rektorsroll. Hon vet till exempel att kunskap och positiv drivkraft i alla led är en nödvändighet.
Vad händer när ett skolbarn får en pekplatta i händerna? Det lustfyllda arbetssättet stimulerar inlärning, samarbete, kommunikation och kreativitet. Samtidigt arbetar barnet omedvetet med många av läroplanens delar.
På Kavelbro gymnasiesärskola i Skövde finns ett stort engagemang för kommunikation. Undervisningen ska fungera för alla, från de som är på en tidig utvecklingsnivå till de som kan läsa.
Birgitta Svenssons avhandling handlar om barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och hur hinder och möjligheter identifieras i ett förebyggande arbete. "Studien visar att endast cirka en tiondel av de barn som förskolepersonalen har bestående oro för vad gäller barnets hemförhållanden får stöd av socialtjänsten", säger hon.