Anna älskar dans, sång och musik och sin pojkvän Gustav. Att hon har en extra kromosom är inget hon själv tänker på så mycket eftersom hon, till skillnad från många andra med Downs syndrom, går i en vanlig klass. Men nu ska hon snart börja på gymnasiesärskolan (webb-radio).

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering, socialt och didaktiskt, är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vid Linnéuniversitetets speciallärarprogram, berättar (webb-tv).

När Kalle var 3 år fick familjen Hjelm det överrumplande beskedet att sonen hade autism. Idag är Kalle 11 år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit har inte varit rak och många utredningar, behandlingar och sökande efter rätt skolformer har kantat vägen.

A student with a disability explains how parents can help others in a similar position prepare for university.

På Härnösands folkhögskola undervisar synpedagogen Mirjan Sjöbom bland annat synskadade och blinda elever i sfi. Hon talar om vikten av att inge förtroende och att främst se människan och inte hennes funktionsnedsättning (webb-radio).

När 4-åriga Mimmi får diagnosen autism med utvecklingsstörning börjar familjens långa resa genom träningsprogram, skolformer och boendealternativ. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism (webb-tv).

I särskolan finns det stora behov av att anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Linda Gullberg, specialpedagog på Grundsärskolan i Ystad, berättar hur bilder och filmer hjälper särskoleelever att kommunicera och lära sig. Hon menar att för en del elever kan en talande avatar bli ett viktigt verktyg för kommunikation och lärande.

En elev i behov av särskilt stöd kan få det i en särskild undervisningsgrupp. I en ny rapport från Skolverket presenteras en intervjustudie med kommunala tjänstemän och rektorer om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper (pdf).