Många föräldrar undrar vilket stöd deras barn kan få i skolan. Därför har Skolverket tagit fram information till de föräldrar som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform och gymnasieskola.
Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten har tagit fram ett studiepaket för att stödja lärare i förståelsen av den så kallade undantagsbestämmelsen. Fyra informationsfilmer tar upp bland annat hur undantagsbestämmelsen fungerar i praktiken.
Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.
Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.
Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.
Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.
Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.
I Kvarnbergsgruppen går elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bildläraren Cathrin Runefors undervisar dem i små klasser, och jobbar för att några så småningom ska kunna gå inkluderat i en stor klass.
Minst 60 000 svenska barn har en förälder med allvarliga missbruksproblem. I rapporten ”Barn som anhöriga”, pekar forskarna på mycket stora konsekvenser för dessa barns hälsa, skolgång och arbetsliv.