Barn som har svårigheter med matematik brukar anses som en homogen grupp. Men tester visar att dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.
"Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet" är en rapport som ger ny kunskap om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) använder internet (pdf).
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP) som ADHD och Aspergers syndrom råkar i större utsträckning än andra barn ut för hot, mobbning och sexuella närmanden på internet.
Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.
Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.
Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.
Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.
Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.
När Knattebo förskola flyttade till nya lokaler, innebar det en utmaning att planera den nya lärmiljön som skulle utformas med höga krav på tillgänglighet. I planeringen fick också barnen vara delaktiga.