Lek mellan barn är viktigt för att barn ska utvecklas socialt och må bra. I den här studien undersöker forskarna en lek- och samspelsintervention som genomfördes på fyra förskolor. Resultatet pekar mot att arbetssättet ökade delaktighet och engagemanget hos de barn som deltog i forskningsstudien.

Elever som går i grundsärskolan börjar under högstadiet att försöka hitta sin plats i livet. Frågor som är viktiga kan förstärkas eftersom man kan uppleva ett utanförskap och att samhället i stort är inriktat på att prestera och vara effektiv. I ett projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet ska grundsärskolan pröva ett nytt verktyg för…

"På fritids ska elevernas intressen styra allt!" säger Carolina Martinez, forskare på Malmö universitet, trosvisst. Hon har studerat hur pedagoger förhåller sig till digitala medier på fritids och sett att många fritidslärare har ett synsätt som utgår från problematisering, begränsning eller förbud när det gäller digitala enheter.

Forskaren Marte Blikstad-Balas är en av digitaliseringens största kritiker. Men hon är inte kritisk mot digitala verktyg i skolan utan mot skolans endimensionella syn på dem.

I varje skolklass är det ungefär en elev som är särskilt begåvad. Tove Ekelund vid Karlstads universitet som forskar om elever som både är särskilt begåvade och som har dyslexi, menar att kunskapen om hur skolan kan hjälpa dessa elever behöver öka.

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Det fristående Förstärkta teamet, som stödjer och handleder både skolan, eleven och vårdnadshavare, är en viktig framgångsfaktor i Vellinge kommuns arbete mot problematisk frånvaro.

För några år sedan var läget på Nyköpings gymnasium i Skavsta kaotiskt. Något behövde göras. Efter en utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar känner skolan att de är på rätt väg.

Att tidigt förebygga lässvårigheter i svensk skola borde vara en självklarhet, men alltför ofta kommer insatserna för sent. Många elever halkar efter och går ut skolan utan godkända betyg. Nu visar Camilla Nilvius i sin doktorsavhandling att undervisningsmodellen Response to Intervention, RTI, väsentligt minskar antalet elever med skolsvårigheter genom tidig upptäckt och tidiga insatser.

I den här studien undersöks huruvida en eller två riskfaktorer för psykosomatiska besvär, när eleven är utsatt för mobbing och eller har en funktionsnedsättning, ökar risken för psykisk ohälsa. Studien visar att ha två samtidiga riskfaktorer ökar risken för psykisk ohälsa.