Skolorna skickar allt fler elever för att de ska utredas för dyskalkyli, stora svårigheter med siffror. Men bara runt en av tio får diagnosen – vilket kan tyda på brister i matteundervisningen.

Kapitlen är skrivna av olika författare, med erfarenheter inom olika specialpedagogiska områden, och handlar bland annat om samarbetslärande, förskolan som inkluderande arena, föräldrars anmälningar till skolinspektionen, mobbning och funktionsnedsättning, skriver Maria Kruse, förskollärare och specialpedagog, i sin recension av boken Specialpedagogik – i, om, för och med praktiken.

Skolans uppdrag är att främja elevernas hälsa och lärande samt att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Hälsa och lärande förutsätter varandra. Därför är elevhälsa ett ansvar för alla i skolan. Läs om elevhälsa på SPSM:s nya webbsidor här!

Nu släpper Specialpedagogiska skolmyndigheten tre böcker om flickan Luna. Serien riktar sig till elever i grundsärskolan, inriktning träningsskola, och kan också passa andra elever som är i behov av tydliggörande pedagogik.

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. (webb-tv)

Författarna hänvisar ofta till aktuell forskning inom det specialpedagogiska området, samt till vad olika styrdokument säger om barn i behov av särskilt stöd. Den beskriver också hur verkligheten ser ut inom olika områden och olika svårigheter som kan uppstå, skriver Maria Kruse, förskollärare och specialpedagog.  

"Lektionen blev inte alls som jag hade tänkt mig, och det är positivt och utmanande", säger Jakob Hansson, en av de fyra matematiklärare från Manillaskolan som var inbjudna till Lärarnas forskningskonferens som hölls i Stockholm den 1 november.

I sin avhandling har Charlotte Nylander, Uppsala universitet, studerat vilka faktorer som påverkar behandlingen och livssituationen för ungdomar med kroniska sjukdomar. (s.11)

Övergången från barndom och ungdom till vuxenlivet kan vara en komplex tid i livet för unga med funktionsnedsättningar. Elisabet Björquist har i sin avhandling sökt en djupare förståelse av hälsa och välbefinnande, utmaningar, önskemål och behov under denna viktiga övergångsperiod som den upplevs av de unga och deras vårdnadshavare. (s.10)

Människor som gått gymnasiesärskolan får ganska sällan jobb. De som anställer unga människor borde tänka mer på de som inte är så duktiga på allting. (s. 8.)