Syftet med denna utvecklingsrapport är att undersöka huruvida pulshöjande aktiviteter i specialskolan ger effekt för elevernas kunskapsresultat och självskattade hälsa. Rapporten utgår ifrån en särskilt satsning på Birgittaskolan i Örebro, där eleverna förutom den ordinarie idrottsundervisningen också erbjöds extra pass med pulshöjande aktiviteter. (pdf)

Under höstterminen 2016 deltog elever i årskurs 9 och 10 på Birgittaskolan i Örebro i pulshöjande aktiviteter under lektionstid. Målet med projektet var att se om elevernas kunskapsresultat och hälsa skulle förbättras. Det var första gången den här typen av insats gjordes systematiskt på en specialskola.

Räknerutan är ett kommande program för elever som behöver ett alternativ till att räkna med papper och penna. Programmet innehåller inga matteuppgifter utan är ett rutat räknehäfte för datorn. Eleven gör sina matematiska uppställningar direkt på skärmen.

För elever med funktionsnedsättning kan it vara avgörande för att nå kunskapsmålen. Idag använder de allra flesta skolor digital teknik och digitala verktyg. Räcker det eller finns det mer skolan behöver tänka på?

Användning av digitala verktyg i lärandet ger möjlighet till mer individuella lösningar. I nummer 4 av tidningen Lika värde 2017 kan du få råd att komma igång med digitalt lärande och läsa om verksamheter som har kommit en bit på vägen. (pdf)

Hur kan en elev med kognitiv funktionsnedsättning uppleva en dag i skolan och bussresan dit? Det blir tydligt i två nya filmer som tagits fram på uppdrag av Myndigheten för delaktighet.

Att kunna förstå och tolka rörliga bilder blir allt viktigare. Fem testskolor har undersökt hur film kan få större plats i undervisningen.

Det här är en praktisk handbok som lyfter fram begreppet tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, handlingar och situationer begripliga och hanterbara. För att inte funktionsnedsättningar ska bli ett funktionshinder kan vi ta hjälp av olika anpassningsnycklar, som låser upp hinder som uppstår i lärmiljöer och lärsituationer för elever med autism och…

Bara var tionde lärare i särskolan vill stärka betoningen på kunskap. Det framkommer när denna lärargrupp för första gången ingår i ett större svenskt forskningsprojekt.

Boken särskilt begåvade elever: Pedagogens utmaning och möjlighet är mycket användbar för oss som arbetar i skolan. Bland annat finns ett avsnitt om hur man kan upptäcka och identifiera elever som är särbegåvade och vilka svårigheter som kan finnas eftersom de sällan upptäcks genom vanliga prov eller vid betygsättning.

Högre studietakt, väl valda matematiska problem och undervisning i särskilda grupper utanför det ordinarie klassrummet. Det kan stärka elever med begåvning i matematik, enligt en ny avhandling.

Elever med särskild begåvning finns i alla skolor. Det är viktigt att fånga upp dem och möta dem i undervisningen, anser Elisabet Mellroth, doktorand vid Karlstads universitet.