Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, trots urvalets bredd kan forskningen uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Författarna har analyserat slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Fokus riktas mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag.

Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Men avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar nödvändig utveckling. Artikelförfattarna Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund visar att slöjdfältet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar, som att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.