I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den första delen som publiceras här, tittar på avtalets övergripande innehåll och analyserar vilka de politiska konsekvenserna verkar kunna bli för de samarbetande partierna.

Hur upplever lärare, rektorer och elever det att vara del av ett politiskt försök att minska skolsegregation? Det ska två forskare från Högskolan Väst presentera i början av nästa år.

Nu instiftas ett nytt Råd för skolans professioner med stor makt över lärares professionsutveckling. Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning (FUUF) varnar för ett för stort fokus på individuell kompetensutveckling istället för på gemensam forskning och utveckling.

Skoldebattören Linnea Lindquist efterlyser nu en partiövergripande skolberedning som möjliggör arbetsro och långsiktiga förutsättningar för alla som verkar i skolan.

Skoldebatten har hittills handlat alldeles för lite om det viktigaste: undervisningen som pågår i alla klassrum, varje skoldag under hela läsår, menar flera skolforskare och skolutvecklare.

Hur kan forskningen närma sig skolans praktik? Det var den fråga som gjorde att Ifous grundare Per Reinolf drog igång Ifous för tio år sedan. Det första decenniet kröns också med ett samarbetsavtal med en rad lärosäten inom ramen för ULF – Utbildning, Lärande, Forskning.

Skolan har en avgörande roll som den enskilt viktigaste aktören i kampen mot utanförskap och kriminalitet. Här presenterar Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare, Stiftelsen Berättarministeriet, fyra åtgärder som kan göra verklig skillnad för barn.

Vad betyder det egentligen när beslutsfattare använder flummiga modefraser som ” titta på något” och ”vi var naiva”? Erik Cardeliús skärskådar skolpolitikens flummiga fraser som ironiskt nog påminner om nidbilderna av såväl postmodernism och konstruktivism som ”slapp” kunskapssyn.