Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.
The Islamic veil is a subject of intense controversy in many Western countries. In particular, it remains an open question whether banning the veil in schools prevents female Muslim students from engaging in normal schooling, or whether it is a policy that promotes their integration. We shed light on this question by exploring the effects…
Genom att fokusera på svarta elevers erfarenheter i en skola med vit majoritet belyser Heidi Katz avhandling mekanismer i skolorna och som skapar ojämlikhet när det gäller att få tillgång till möjligheter och positiva skolupplevelser.
Förstatliga skolan – ett slagord som ofta hördes under årets valrörelse och ett tydligt tecken på att förvaltningsfrågor i allra högsta grad är viktiga i samhället. Men statlig förvaltning och hur vi organiserar vårt samhälle kan också användas som politiska verktyg, skriver forskare i en ny antologi.
Skolan har utvecklats åt ett alltmer mekaniskt arbetssätt, vilket bidragit till minskat professionellt utrymme, fallande resultat och minskad arbetsglädje, skriver Rolf Ekelund, tidigare ordförande i Föreningen Svenska Läromedel.
Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.
I denna tredje och sista del av artikelserien om Tidöavtalets skolpolitik analyserar Gunnlaugur Magnússon särskilt likvärdighetsfrågor i avtalets reformförslag och ser framför sig fyra förlorade år.
I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den andra delen som publiceras här, tittar närmare på valda delar av avtalets reformförslag, specifikt de delar som riktas mot kunskapsresultat och lärarnas utbildning och arbetsvillkor.
Sedan de stora utbildningsreformerna på 1990-talet har allt fler elever misslyckats i skolan. Ett skäl kan vara bristande och missriktade stödåtgärder. En studie från Göteborgs universitet visar att från 1990-talet och framåt är det successivt färre elever som får särskilt stöd och att stödet i allt högre utsträckning består i särskiljande åtgärder.
I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den första delen som publiceras här, tittar på avtalets övergripande innehåll och analyserar vilka de politiska konsekvenserna verkar kunna bli för de samarbetande partierna.