Vill vi på allvar få fler intresserade av att bli lärare? I så fall måste vi ta itu med kundtänkande, lappa-och-lagapolitik, orimliga krav på individualisering och idén om att skolan ska lösa alla samhällets problem, skriver Maria Jarlsdotter, rektor Malmö latinskola.
Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.
Skolkommissionen vill göra det fria skolvalet obligatoriskt. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes menar dock att det bara blir ytterligare ett steg i marknadiseringen där föräldrar och elever är kunder, och lärare och skolledare säljare av en vara.
Det är stora skillnader mellan den skrivna strategin för entreprenörskap i skolan och vad som faktiskt sker ute i klassrummen. Det visar Karin Axelsson i sin avhandling.
Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.
Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.