Det som gått för långt är inte strävan efter inkludering – utan att vi fått en skola präglad av marknadsexperiment, lärarbrist och ändlösa besparingar. Gör inte inkluderingen till syndabock när det är den ideologiska och ekonomiska styrningen som fallerat, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Svensk politik saknar visioner om hur skolan skulle kunna organiseras och styras till samhällets och demokratins bästa – bortom skolmarknadens destruktiva spiral mot avgrunden, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det svenska skolsystemet med fria skolval, möjlighet till ekonomisk vinst för friskolor, omfattande nationella prov och skolinspektion, har en betydande påverkan på alla lärarnas arbete och autonomi, skriver Wieland Wermke och Gabriella Höstfelt.

Historieundervisning kan ge ökande insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det visar Maria Johanssons avhandling om interkulturella perspektiv på historieundervisningen somnyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Efter PISA haglar förslag till förbättringar på skolan och utbildningen men idéerna är ofta mer i linje med det som anses politiskt/ideologiskt önskvärt än det som vore verkligen effektivt. Dylan Wiliam menar i denna artikel att inga verkligen effektiva åtgärder kan införas om det inte städas upp bland lärarnas ansvarsområden, och argumenterar för “de-implementering” –…

Den politiska debatten och styrningen behöver handla om hur digital teknik ska utformas för att stödja en likvärdig skola, och en undervisning som syftar till att utveckla kritiskt tänkande individer, skriver forskaren Catarina Player-Koro.

I Sverige är det många elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg. Hur ska skolorna få bättre förutsättningar för att extra stöd ska kunna sättas in tidigare än vad som sker idag? Regeringen har tillsatt en utredning som ska svara på detta.

In this article, we analyse overarching patterns of social stratification in, and quality differences between, Swedish preschools.

This article sheds light on governance mechanisms at work when decentralised implementation of national educational and welfare policies encounters a heterogeneous sector of private service provider organisations.

This study explores the different ways in which Swedish municipalities act as quasi-market organisers in the preschool setting. Following organisational theory, we analyse their market shaping activities in translating national regulations in efforts to influence, support and control their local preschool quasi-market.