Välmenande skolsatsningar med paradoxala effekter
Ständiga avbrott och en oförutsägbar arbetsmiljö. Det är konsekvenser som lärare och elever tvingas hantera när nya reformer och satsningar införs i skolan, visar Isabella Strömberg i sin avhandling.
Forskning och utveckling inom kategori "Skolpolitik"
Visar sida 2 av 36
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolpolitik":
Forskning och utveckling kategorier
Trends in low school satisfaction among adolescents in Denmark according to sex, grade, and socioeconomic background, 1994–2022
The objective was to examine trends in low school satisfaction between 1994 and 2022 among 11–15-year-old students in Denmark according to sex, grade, and socioeconomic status. We focused on trends before and after a major school reform in 2014, and before and after COVID-19-related school closures 2020-2021.
Kampen om folkhemskristendomen: Kristendomsundervisningens roll i den demokratiska skolans framväxt, 1920–1969
Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.
"Betygsutredningens akilleshäl"
De nya förslagen om betygssystemets egenskaper och struktur har fallit mellan stolarna i debatten där huvudfokuset har legat på utredningarna om nya läroplanen och lärarutbildningen. Arne Engström pekar på några centrala svagheter i den nya betygsutredningen.
Forskning och utveckling kategorier
Activism as a long durée journey: Teachers against the Chilean neoliberal education model
In this paper, I use the idea of purposes of education, particularly subjectification, and the concept of love to explore long-term teacher activism in Chile. ‘Long-term activism’ is used to describe an ongoing struggle rather than activism confined to specific moments. (pdf)
Gunnlaugur Magnússon: Evidens kommer inte rädda lärarutbildningen från politisk klåfingrighet
Argumentet har förts fram att evidensbaserad lärarutbildning skulle både skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och skydda lärarutbildningen från politiska nycker och detaljstyrning. Gunnlaugur Magnússon argumenterar i ett debattinlägg både emot föreställningen att utredningen skulle förespråka evidens och emot idén att evidens skulle ge skydd mot politiska ingrepp.
Frihet till fostran? Liberalernas skolpolitiska resa
Det haglar med skolpolitiska statliga utredningar och utbildningspolitiska reformförslag från regeringen och det är främst Liberalernas företrädare som tar plats i media och debatt; de har ju profilerat sig som Sveriges ”skolparti”, skriver Eva-Lotta Hultén.
För mycket av det goda – lärarna bågnar under dokumentationskraven
Alla är överens om att lärarnas dokumentationsbörda måste minska. Ändå kvarstår problemet – varför? Inom de närmsta dagarna presenteras en ny en statlig utredning i hopp om en lösning. Sociologen Freja Morris har forskat om dokumentationens roll i skolan.
Ny bok: Här är medborgarna som skolan fostrat
Skolan i Sverige har under århundraden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.
Diskurser i kartläggning av nyanlända elever
The aim of this study is to shed light on discourses in national assessment material for recently arrived students and discourses about students' knowledge as they emerge from teachers’ use of the national assessment material for newly arrived students. (pdf)
”Vi behöver fler akutskolor i Sverige för de elever som inte kan uppföra sig som folk”
The aim of the article is to explore constructions of the disciplinary measure emergency school, understood as an institutionalization of the policy for and the public discourse about “forceful measures for safety and discipline” in schools (pdf).
Embodied Bildung: a phenomenological inquiry into an embodied understanding of emancipation and autonomy in education
This article takes a phenomenological approach to exploring two closely related aspects of Bildung, namely, autonomy and emancipation. The phenomenological approach is informed by the works of Edmund Husserl and Thomas Fuchs’ not-yet-conscious. (pdf)