Klyftan mellan skolforskning och skolpolitik har aldrig varit djupare. Resultaten blir överdokumentation, bristande tillit och ändrade betygssystem på lösa grunder.
I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt? (pdf)
Att resurssvaga elever lämnas kvar i resurssvaga skolor är en följd av den svenska skolans marknadsanpassning, anser forskare i en ny antologi. Bokens diskussion om skolpolitikens konsekvenser är intressant för alla i skolans värld.
Nej, skolan och förskolans uppdrag är inte att lösa de kommunala budgetproblemen. Besparingar skapar bara nya problem, skriver styrelsen för Lärarförbundet Skolledare Stockholm i en debattartikel.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. (webb-radio)
Skolan är idag söndersliten och har förlorat sin bildande och sammanhållande funktion. Den måste återerövra samhällspositionen som ett ställe där gemensamma berättelser om vad det innebär att leva tillsammans i världen skapas och ger sammanhållning, skriver Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare.
Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.
Forskning om utbildningsreformer har ökat kraftigt de senaste 50 åren och har varit uppdelad efter länder, ämnen och teorier. Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nätverk underlätta för det som saknas: jämförande studier.
David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.
Lärare som behandlas som trasproletariat. Friskolekoncerner som delar ut miljoner i vinster. Tomma platser på lärarutbildningarna. Den svenska skolan måste räddas från den nuvarande anarkin, skriver Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria.
Den stora yrkeskåren lärare har inte fått ett ökat professionellt ansvar – trots reformer som syftat till just det. I stället formas skolans utveckling utifrån partipolitiska strider, där den mest högljudda kan vinna billiga poäng och därmed få mandat att styra, skriver Göran Levin, före detta lärare, skolledare och utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.