Regeringen har utsett skolforskaren Ulf Blossing till ny ledamot i Skolinspektionens insynsråd. Hans uppgift är att ge råd och stöd till generaldirektören.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

Forskning och kunskapsspridning är viktigt när barns rättigheter ska tillämpas i praktiken. Barnombudsmannen fortsätter sitt arbete med att öka kunskapen om barnkonventionen som lag.

Tolvåriga influencern Alicia Hult Otterud har tillsammans med sin mamma engagerat sig mot barns utsatthet på nätet. Här ställer hon frågor till barn- och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

“Konstruktivism” som en allmän förklaringsmodell till skolans förfall har efter det förts fram av framträdande skoldebattörer, inte minst i filosofiprofessor Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta" från 2017.

Många av skolans nuvarande problem har sin grund i det marknadssystem som implementerades och utvecklades under 1990-talet. Trots det, och trots att det finns ett folkligt stöd för att begränsa skolmarknaden, så har inget parti vågat ta tag i denna fråga. Det är dags nu, menar den tidigare rektorn Maria Jarlsdotter.

Pisa-resultaten ger skäl till jubel, men det finns även en del smolk i glädjebägaren. Inte minst är de ökande klyftorna mellan elever och skolor starkt oroande, skriver Erik Cardelús, lektor vid Stockholms universitet.

Klyftan mellan skolforskning och skolpolitik har aldrig varit djupare. Resultaten blir överdokumentation, bristande tillit och ändrade betygssystem på lösa grunder.