Att stänga Vivallaskolans högstadium har inte lett till en ökad integration som var tanken, det visar en rapport som gjorts av forskare vid Örebro universitet.

Studien tar avstamp i nedläggningen av Vivallaskolans högstadium och följer den omorganisering som skett åren därefter. Syftet med projektet är att bidra med kunskaper kring i vilken mån och på vilka sätt åtgärderna bidragit till 1) ökad måluppfyllelse och 2) ökad integration. (pdf)

Forskare vid Örebro universitet är nu klara med sin rapport om hur det gått för högstadieelever från stadsdelen Vivalla i Örebro som flyttats till andra skolor i kommunen. "Flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället beror resultatet på de processer…

Elevkontor, lärstilar och kommunalisering. Varför finns det egentligen så mycket galenskaper i skolans värld? Erik Cardelús reflekterar över trender som kommit och gått utifrån läraren Micael Hellbergs nyutkomna bok och podd.

Nästa vecka röstar riksdagen om den nya forskningspropositionen. Propositionen har fått kritik för att den å ena sidan säger att man vill värna den akademiska friheten, å andra understryker forskningens roll för att underlätta innovationsarbete och stödja nationell tillväxt.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Den politiska klåfingrigheten skapar inga förutsättningar för en utveckling av en lärarutbildning som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver Jan Andersson med anledning av regeringsförslaget om förändringar i lärarutbildningen

Även om svensk lärarutbildning behöver styras nationellt måste politikerna inse att villkoren vid landets lärosäten är olika och att reformer tar tid, skriver Göran Levin, utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.

I skrivande stund ligger en promemoria om reformeringar av lärarutbildningen ute på remiss. Förslagen pekar i två riktningar, mot ökade krav med starkare detaljreglering och mot minskade krav med större flexibilitet, skriver Jan Andersson, ämneslärare och före detta universitetslektor i utbildningsvetenskap.

Skoldebatten fokuserar ofta på socioekonomiskt utsatta elever som inte klarar kunskapskraven. Men forskaren Janna Lundberg menar att diskussionerna om skolan också behöver täcka in de elitskolor som det svenska marknadsutsatta skolsystemet skapat.

Snart kan de skolor som vill ge sina elever betyg redan i årskurs 4. Betygsforskaren Christian Lundahl är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet.

Coronapandemin pressar ett redan pressat skolsystem med ökad segregation och minskat lärande. En ansvarsfull hantering av våra skattepengar krävs framöver och det första steget måste bli att ta itu med skolmarknaden, menar Erik Cardelús, lektor, Stockholms universitet.