Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.

Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar en etnologisk avhandling från Uppsala universitet.

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka, skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet.

Ledarskribenter reproducerar rådande ideologier utan vaksamhet inför konsekvenserna av deras förenklingar. Jag önskar att de tänkte ett eller två steg till, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Vart fjärde år väljs tiotusentals fritidspolitiker med ansvar för en sektor som har 750 000 anställda. I ett forskningsprojekt har Henrik Nordvall undersökt hur politikerna förbereds för sitt uppdrag. En slutsats är att folkhögskolan skulle kunna spela en större roll för deras utbildning.

Kunskapsresultatens nedgång i svensk skola skylls inte sällan på en så kallad konstruktivistisk pedagogik som påstås ha införts med 1994 års läroplan. Ingrid Carlgren menar att detta inte stämmer, utan att det är en slags alternativa fakta som får styra skoldebatten. Förklaringen till den ökande användningen av “eget arbete” i skolan kan snarare förklaras med…