This article examines how public welfare institutions in Denmark are reconfigured into knowledge factories. Since the 1990s, Denmark has sought to export “welfare” solutions as a way of extracting knowledge on social practices already happening in institutions of the welfare state for economic purposes.

This study targets hitherto largely understudied empirical processes and activities through which certain ideas and imaginaries are being commercialised and used by corporate actors in the global Early Childhood Education and Care (ECEC) industry. The aim is to analyse and critically discuss representations of the Scandinavian ECEC regime in the context of ECEC export.

Under de senaste tre decennierna har den svenska skolan genomgått en internationellt och historiskt unik ekonomisering och marknadisering. Inget land i världen har gått så långt i att marknadisera sitt skolsystem, skriver tre forskare som driver ett projekt om lobbyverksamhet i skolan.

Varför tvekar många skolforskare inför det tredje uppdraget, att dela med sig brett av sin kvalificerade kunskap? Uppdraget borde ju vara särskilt angeläget nu, med sjunkande likvärdighet, marknadisering och svår lärarbrist i skolan, skriver Eric Cardelús.

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.  

Hård konkurrens har kännetecknat gymnasiesektorn sedan länge. Skolors strategier för att nå ut med sina budskap har dock blivit mjukare och mer emotionellt laddade med åren. Det visar Cia Gustrén, Umeå Universitet, i sin avhandling om gymnasieskolors presentationer på webben.

Elever på skolor som tagit emot elever från skolor som lagts ner har varken fått bättre eller sämre studieresultat, visar en ny IFAU-rapport skriven av en forskare vid Uppsala universitet.