"Den roligaste boken" – Nils Holgersson utklassade 1900-talets läroböcker
En av Sveriges mest inflytelserika barnböcker - Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - hade en ohotad förstaplats i skolbarns hjärtan under det tidiga 1900-talet.
Forskning och utveckling inom kategori "Skolhistoria"
Visar sida 2 av 13
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolhistoria":
Nils Holgersson utklassade 1900-talets läroböcker
Klassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige hade en ohotad förstaplats i skolbarns hjärtan under det tidiga 1900-talet. Det visar analyser av tusentals brev som skickades till Selma Lagerlöf från skolbarn som Uppsalaforskaren Maria Ulfgard läst. "Barnen skriver och tackar för den roliga boken, vilket är givande men även lite monotont att läsa", menar hon.
Social rörlighet i en socialt rörig tid: Eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor, 1906–1921
Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.
Sportlovet – så gick det från friluftsliv till strandhäng
Fysisk fostran, hälsosamma fjällresor eller ett sätt att spara pengar i skolorna. Syftet med sportlovet har skiftat genom åren, och numera varvar vårtrötta elever vinteraktiviteter med resor till solen.
Forskning och utveckling kategorier
Utbildning för en hållbar framtid – hon söker svaren i religionsundervisningen
Hur ska vi förbereda våra barn för att rädda sin egen framtid? Den frågan ställer sig Viktoriia Chorna när hon beskriver sitt senaste forskningsprojekt där hon utifrån religionsundervisning tittar närmare på hållbar utveckling i svenska grundskolan under 1900-talet.
Databas ska ge svar om folkhögskolan
Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.
Forskning och utveckling kategorier
Att delta utan att närvara – skolplikt i förändring
The purpose of the article is to learn more about how the educational policy framework of school attendance and everyone’s right to education can affect the meaning of compulsory schooling, and how this discursive change can have consequences for students, schools, and society.
Olika vägar till enhetlig skola? En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968
Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.
En landsbygdens skolreform? Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola
Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.
Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv
Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.
Kritiskt tänkande som utbildningsmål: Från modernistisk filosofi till policy för högre utbildning
I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.
Teachers’ lives in transition: gendered experiences of work and family among primary school teachers in northern Sweden, c. 1860–1940
Emil Marklunds avhandling riktar fokus mot de lärare som kom att arbeta i det framväxande skolsystemet under åren 1860 och 1940.