Regeringen nyligen gett ett uppdrag till Skolverket att kartlägga behov och utveckla initiativ för utbildning av särskilt begåvade elever. En ny forskarskola med Karlstads universitet vid rodret har nu erhållit anslag från Vetenskapsrådet där doktorander kommer att studera och bygga kapacitet för dessa aktuella behov i utbildningssystemet.

Hon har tävlat i ”Genikampen” på SVT och är firad vetenskaps­journalist på Dagens Nyheter. Nu har Maria Gunther skrivit en personlig bok om intelligensforskning och om att vara ett så kallat särbegåvat barn.

Alla vill vara smarta, men vi misstänker att vi inte kan göra så mycket åt det. Kanske är det just därför så många är intresserade av intelligens, och anledningen till att det florerar så många myter. Så vad stämmer egentligen? I dagens podd intervjuas Maria Gunther som är aktuell med boken “Smart: vad vetenskapen säger…

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

About 6% of students in the US are said to be twice exceptional because they are academically gifted but have a disability such as attention-deficit/hyperactivity disorder, dyslexia or autism. Some school districts are taking steps to better support this student population, including in Montgomery County, Md., where elementary-school students who are twice exceptional can learn…

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Barn med särskild begåvning behöver också stöd i skolan, för att må bra och för att kunna utvecklas i sitt lärande. Elisabet Mellroth vid Karlstads universitet har undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever.

I varje grundskoleklass finns statistiskt sett 1-2 elever som har en särskild begåvning. Hur ska lärare anpassa undervisningen för att även denna elevgrupp ska utvecklas och stimuleras? I sin doktorsavhandling har Elisabet Mellroth undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever.

Med matematiska uppgifter utan tak utmanas alla elever i klassrummet. Nu får alla lärare på Rudsskolan i Karlstad träna på att bemöta särskilt begåvade elever.

Att ha särskilt lätt att lära, och brinna för att lära sig mer. Kan det någonsin vara ett problem? Ja, i skolan riskerar särskilt begåvade bli särdeles ledsna och omotiverade elever – och till och med mobbade för sin snabbtänkthet. Och att vara smartare än snittet innebär inte per automatik lysande skolresultat.