Karlstad kommun tillsammans med regionalt utvecklingscentrum (RUK) på Karlstads universitet ska ta fram en utbildningsplan för särskilt begåvade elever. Och målet är att alla skolor i Värmland ska använda sig av materialet. Tanken med utbildningsplanen är att den ska vara en guide för både lärare, rektorer och kommunens personal för hur man bäst ska hjälpa…

I varje skolklass är det ungefär en elev som är särskilt begåvad. Tove Ekelund vid Karlstads universitet som forskar om elever som både är särskilt begåvade och som har dyslexi, menar att kunskapen om hur skolan kan hjälpa dessa elever behöver öka.

Särskilt begåvade barn riskerar att bli uttråkade och underprestera i skolan. Doktoranden Malin Ekesryd Nordström hoppas kunna synliggöra att de särskilt begåvade barnen behöver kunskapsmässiga utmaningar och anpassad undervisning.

Har du elever som behöver extra utmaningar för att stimuleras? Mona Liljedahl, specialpedagog och leg gymnasielärare, är aktuell med boken ”Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever” och ger här några tips för att utmana eleverna.

Forskere ved NTNU og Cambridge mener talentsentre er feil medisin for å løfte frem evnerike barn. "Det ene utelater ikke det andre", sier forkjemper.

40 miljoner kronor. Så mycket satsar Vetenskapsrådet på en forskarskola som ska titta närmare på vilka behov särskilt begåvade barn har och hur man bäst kan anpassa skolgången för dem.

I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. "Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt", säger hon.

Skolan behöver bli bättre på att identifiera elever med särskild begåvning. Det är en rättvisefråga och ett lagkrav, betonar Mona Liljedahl, specialpedagog och författare. "I dag är det bara elever med föräldrar som kan driva deras sak som fångas upp. Det är ingen skola för alla", säger hon.

Specialklubbar, snabbare tempo och elevmentorer. På Lugnets skola, navskola i Stockholm, har man många olika lösningar för elever som behöver utmanas mer.

Barn med både funktionsnedsättning och särskild begåvning får ofta svårigheter i skolan. Special­pedagogen Pia Rehn berättar om hur skolan kan upptäcka och hjälpa dem.

DEBATT: Elever med stort læringspotensial finnes, uansett hva enkelte akademikere ønsker å overbevise oss om.

De dubbelt exceptionella eleverna, med både särskild begåvning och NPF, behöver synliggöras, menar Pia Rehn, magister i pedagogik och utbildad handledare med specialisering i specialpedagogik.