Många elever på de yrkesförberedande programmen är ointresserade av de teoretiska ämnena. I avhandlingen Motstånd och konformitet: Om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena, visar Ronny Högberg hur det förhållningssättet blir en del av ett identitetsskapande för killar på byggprogrammet

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Lärare kan använda museer mycket mer än de gör i dag. De flesta känner inte till hur mycket museerna har att erbjuda, skriver Berit Ljung i sin avhandling Museipedagogik och erfarande. Hon menar att mötet med med autentiska föremål och utställningar är ännu viktigare i en värld som blir alltmer virtuell.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

- Min tilltro till den traditionella grammatikundervisningen har minskat rejält. Det säger Ingela Valfridsson som funnit att det inte finns något samband mellan verbaliserbar grammatisk kunskap om bisatser och förmågan att producera sådana.

Medan byggelever rör sig mellan två olika världar har omvårdnadselever ett sätt att förhålla sig till skrivande. Maria Westman har i sin avhandling kartlagt allt skrivande i en byggklass och en omvårdnadsklass för att se vad skrivandet betyder för eleverna.

Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.