Forskare Mikael Berg har studerat ämnesförståelsen hos historielärare. Han har lagt särskild vikt vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse.

Marie Nordmark har forskat om digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning och hur eleverna lär sig svenska genom interaktion.

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Utbildning är den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Utbildning antas påverka kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. Mikael Persson har forskat om hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Att utveckla det kritiska tänkandet hos studerande är ett centralt utbildningsmål och avgörande för demokratins funktion och fortlevnad. Mot denna bakgrund kan ämnet samhällskunskap på grundskolenivå hävdas inta en särskilt betydelsefull roll. Kristoffer Larssons studie belyser manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap bland elever i grundskolans årskurs 9.