Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.
Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.
Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.
Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".
Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.
Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.
Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.
Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.
Vad gör pojkar i åk 3 med nationella provets texter och vad gör nationella provet med pojkars texter? Hur visar pojkar sina kompetenser att skriva texter på nationella provet? Det har Katharina Andersson undersökt i sin avhandling.