Språkvalet påverkas också av sociokulturellt grundade attityder som eleverna har, i synnerhet sådana som skapar närhet till språket eller visar på språkkunskapernas användbarhet. Erik Cardelús har i sin studie utforskat elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk.

Studenternas användning av teknik i vardagen styr deras lärande. En effektiv utbildning kräver därmed att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning, visar Olga Vibergs avhandling.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.

Ann-Lova Olsson utforskar läsning och skönlitteraturens bildande kraft i sin avhandling.

Berit Aronssons avhandlingen studerar tonfall hos svenska modersmålstalare när de pratar spanska. Resultaten pekar på att de värden vi förknippar med olika tonfall inte nödvändigtvis är universella.

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.