Arbetet med elever i resursskolan är inte lika förutsägbart som i den vanliga skolan, vilket innebär att lärare och socialarbetare ständigt måste förhandla om vem som gör vad. Det konstaterar Anette Bolin i avhandlingen Shifting subordination: Co-located interprofessionalcollaboration between teachers and social workers .

Nyutexaminerade lärare klarar sig generellt bra under den första tiden i yrket, men de löperen ökad risk att bli utbrända om deras förväntningar på arbetet inte infrias. Det visar DanielHultell i sin avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiencesduring the initial period of employment".

Det går långsamt att införa IT-stödda arbetsformer på lärarutbildningarna. - Den traditionella synen på undervisning dominerar och det tar därför lång tid för pedagogiskametoder där IT integreras att etablera sig. Det gäller inte bara i Sverige utan även internationellt,säger Carina Granberg som disputerat med avhandlingen "ICT in teacher education the socialconstruction of pedagogical ICT discourse and design".

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .

Musiklärare på gymnasieskolan saknar professionellt yrkesspråk. De talar hellre om elevernas uttryck än om hur deras spel och sång låter. Det konstaterar Olle Zandén i sin avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet".

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Skolan är ingen enhetlig organisation med personal som har identisk utbildning och liknande intressen och prioriteringar. Den består snarare av olika delkulturer, något som starkt påverkar ledarskapet. Detta konstaterar Ann Ludvigsson i avhandlingen Samproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete.

Många nyutexaminerade lärare upplever en osäkerhet när de kommer ut i skolan. Elisabeth Persson har i sin avhandling, Det kommer med tiden: Från lärarstudent till matematiklärare, sett att ett dåligt bemötande bland annat leder till att nya lärare lätt ger upp sina nyvunna kunskaper och istället faller in i en mer traditionell undervisning.